Två x bucket list på en helg - Med Astrid Wilds medgrundare Maria

Minns ni mitt nyårslöfte? Eller nyårsdröm kanske är ett bättre ord. Att testa på att topptura för första gången! Och minns ni vad jag la till på min bucket list i januari, jo att åka längdskidor bakom en ivrig husky. 

Jag (Maria) har på mig Aleksandra långärmad merinotröja i vinrött i storlek Medium och Minna pannband i vinrött samt våra nya skalbyxor som kommer i höst!

Härom helgen fick jag möjlighet att checka av BÅDA. Hur gick det till kan man fråga sig, jo så här. Sist jag var uppe i Åre så berättade jag för Jennie om min dröm att topptura, och då sa hon "Men, ska vi inte styra upp en tjejhelg i vår där vi gör det" och så blev det. Vi var 4 tjejer som åkte upp till Ottsjö i Jämtland, två som turat mycket och två nybörjare. Vad är då "topptura" kanske ni undrar. Jo, att gå uppför berget på skidor med stighudar på, och sen åka nerför en opistad backe, dvs offpist.

Vi hade en enorm tur med vädret, regnet och blåsten som visats på väder-apparna försvann och ersattes av sol och plusgrader. Så vandringen uppför berget började alltså i sporttopp för vissa av oss - en helt ny upplevelse för mig att klä mig som att jag skulle gå till gymmet, men samtidigt vara på snö!

På tal om gym så tackade jag mig själv för den tiden jag ändå lagt ner sista månaderna, kroppen orkade. 

Vi knatade på hela vägen upp till toppen på Ottfjället (1265 möh) och wow minnet av sista sträckan med knallblå himmel ovanför oss, ett folktomt fjällmassiv runtomkring, och Hooja på repeat i min kompis högtalare (otroligt ruttat att ta med en högtalare ut på tur eller hur?). Det var verkligen ett nyp-mig-i-armen moment.

Upp kom vi allihopa, tog en obligatorisk selfie i blåsten och sen åkte vi neråt i en mjuk, sorbet av snö. Jag kan säga att benen skakade rätt ordentligt när vi slutligen kom fram till toppen av pisten vid Vålådalens Fjällstation och cruisade ner till parkeringen. Bastun, ölen och chipsen när vi kom hem till Jennies otroliga hus på Fjällkroken, har nog aldrig smakat godare. 

Så, nu till den andra drömmen. Att åka längd bakom en husky. Dagen efter bestämde vi oss för att åka tillbaka till Vålådalen för en runda längd. Min vän Camilla som bor i Åre kommer med ut och med sig har hon Bowie, en husky schäfer blandning och den vackraste och snällaste hunden jag vet. Camilla åker bakom Bowie och jag tänker att det ser lika livsfarligt ut som roligt, så förstår ni hur lycklig jag blev när Camilla frågade om jag ville testa att åka bakom Bowie. Det mina damer, var något av det roligaste jag gjort!

Efter några otroliga dagar i Jämtland var det dags att åka hem, trötta i kroppen men höga på livet. Först nu förstår jag på riktigt hur man kan bli besatt av berg, precis som med havet finns det liksom något magnetiskt i dem som lockar. Det var definitivt inte min sista topptur, drömmer redan nu om nästa vinter.

Mina tankar kring vad som funkat för mig, för att uppleva mina drömäventyr:

• Våga säga högt vad du drömmer om, kanske är det någon som Jennie som plockar upp det och tar dig med.
• Överge tankar som att det är för sent, jag är för gammal för att lära mig detta. Det är aldrig för sent! 
• Utmana känslan att det är OK att vara nybörjare. Bara för att jag har många superduktiga skidåkare i min bekantskapskrets kan jag inte jämföra mig med dem. 

Om du vill läsa fler historier om kvinnor som lever sina drömmar, kika in här.